fredag 26 december 2008

Gillar inte min MS trötthet och ordet vila

Just nu är jag inte vän med att ständigt vara så trött så fort jag gör lite olika aktiviteter flera dagar i sträck och jag gillar inte alls att behöva vila jämt och ständigt. Det är liksom inte jag. Jag är inte så bra kompis med favvis hörnan i soffan heller för den eller min säng är mer eller mindre en plats där jag tvingas att vistas när jag egentligen hellre är ute på andra äventyr.

Mina batterier har legat på nästan fullt ett tag men nu är de nere på low efter två dagars aktiviteter och jag blir så arg för jag vill så mycket mer och skulle kunna göra så mycket mer om jag bara orkade. Jag vill vara som vanliga messan, det är min högsta önskan.

Alla dom här dagarna i jul som jag varit med alla underbara människor och jag är som i en bubbla en ofrivillig sådan. Jag hör ett pratande och surrande hela tiden men jag hänger liksom inte med, det suger, gillar det inte alls. Ibland när jag skärper mig så är jag delaktig i diskussionen men sen helt plötsligt tappar jag, orkar inte och då blir jag tyst och hamnar i min egna värld. Den här känslan har jag upplevt hela helgen och det är säkert så att nu är det så intensivt under julhelgen så då blir känslan mer påtalande men jag gillar den inte det minsta. Får tårar i ögonen för jag vill inte...

När jag blir så här trött kommer en massa konstiga symtom också, balansen blir helt off typ som att vara onykter, smärtor i både den ena och den andra kroppsdelen och allt tar så lång tid att göra och att bara tänka osv...

Min nyårsönskan är, att messan ska bli som vanligt!

10 kommentarer:

Anonym sa...

Åh vännen...känner igen delar av det du beskriver, förstås. Det blir så påtaligt när jag läser om det. Tårarna pressar på...
Önskar även jag att messan kommer tillbaka... Kram Anna

sune överhagen sa...

Hej Messan,
jag upplevde flera såna helger som du beskriver för ett antal àr sedan, dâ man var som i en bubbla.Trött, orkade inte hänga med. Om det är nàgon tröst så behöver det inte bli så i fortsättningen.
Kanske har det med att man lär sig vila och anstränga sig i den takt och grad man klarar av.
Hoppas ditt nyår kan bjuda lite på av trötthet, och olika symtom
Gott Nytt AR!
Sune

Anonym sa...

Styrkekramar i massor. Dumma, dumma kropp :-(

Anonym sa...

Förstår att det är jobbigt och vet inte vad jag ska säga men jag tänker på dig.

Charlie

Anonym sa...

Frustrerande är väl bara förnamnet!

Tillåt dig att faktiskt få vara ledsen också även om ditt 'naturliga' jag är sprallande glad. Försök finna ron i att bara vara och vila, finnas i nuet och kunna hitta en njutning i detta. Tillåt dig att bara få vara!

Försök hitta glädjen i att din önskan ändå slog in som du skrev i din blogg innan helgerna startade. Där du hoppades att du skulle orka vara med på allt roligt som du planerat...

Jag förstår att det är svårt att gå från att ha varit på språng med nya äventyr jämt till att vara så begränsad. Det är grymt och orättvist. kramar till dig i massor söstra mi.

messan sa...

Hej Anna!

Tack så mycket Anna och det känns skönt att veta att andra känner igen sig.
Jag blir så arg för jag vill inte.
Kram

messan sa...

Hej Sune!

Det är en balansgång att få till det här med vila och aktivitet, inte alltid så lätt.
Jag räknar med att mitt ska gå över och att jag ska bli som vanlgt igen. Blir så glad när jag läste att ditt försvann!

Önskar dig ett Gott Nytt År!

messan sa...

Hej Maria!

Det kommer gå över...blir bara så arg...

Kram

messan sa...

Hej Charlie!

Jättetack Charlie! Det räcker så gott.

messan sa...

Hej Söstra di!

Tack för dina tankar! Frustrationen suger verkligen.

Idag är jag en lugn tjej som vilar och vilar även om jag inte gillar det ;-)

Har en massa tidningar och ett par nya filmer att ta till.

Kram till dig