torsdag 19 mars 2009

Vår älskade hund

Dom här senaste dagarna har varit trista. Allt började i tisdags med att jag fick åka till veterinären med vår hund, familjens kelgris och min bästa kompis för hon är mattes minsting.

Hos veterinären konstaterades att hon hade ett väldigt högt tryck i ena ögat och att en ögonspecialist måste undersöka henne. I vår stad finns inga ögonspecialister utan vi fick en akuttid i en annan stad, 13 mil från oss. Skyndade mig hem för att hämta lite saker och insåg att kvällen eller natten kan bli lång.

På Djursjukhuset konstaterades att trycket gått upp ytterligare och att hon måste läggas in med trycksänkande dropp och smärtstillande. Att ha detta höga tryck i ett öga gör väldigt ont.

När jag stod där och skulle säga hejdå, då kom tårarna i floder. Tänk att det finns så mycket tårar...

Vi fick beskedet att om trycket går ner så kanske vi skulle få hämta henne dagen efter men det fick vi inte. Trycket har gått ner men inte till den normala nivån och hon reagerar inte på ljus i sitt öga.

Idag ska hon undersökas igen för att se om det finns en bakomliggande sjukdom som gjort att hon fått det här. Just nu vet jag inte när hon får komma hem igen.

Jag pratar med veterinärerna flera gånger varje dag och det känns tryggt. Nu vill jag bara veta och jag vill att vår älskade hund ska få komma hem igen för det gör ont när hon inte är här hos oss. Hon är inte bara vår hund utan hon är en väldigt älskad och värdefull familjemedlem.

12 kommentarer:

skrivanne sa...

Anade att det inte stod rätt till hos messans familj när jag inte sett till dig på några dagar. Ta hand om dig och din älskade lillvän. Tänker på dig! Kram Anna

Lena sa...

Stackars lilla vovven! Och stackars er, en hund är ju verkligen som en familjemedlem.
Hoppas att hon tillfrisknar snart!

Tänker på dig och kramar om!

Ellinor sa...

jag blir alldeles tårögd...Konrad och jag håller tummar och tassar för att det där dumma trycket sjunker så att ni får hämta hem henne snart. kram

din dotter sa...

precis, hon är inte "bara" en hund utan vår lillasyster & en familjemedlem ju.. usch, har inte kunnat tänka på annat än "lillasyster" den senaste tiden!!

Lillapluffs sa...

Usch, stackars lilla vovve.
Vet hur sånt kan kännas, det river i hjärtat när dem små liven inte mår bra :( Har själv min lille Dexter och man blir så orolig när ngt är på tok, om så det ynkligaste...

Hoppas att vovven mår bättre snart och får komma hem.

KRAM
och vårnys

Maria Byström sa...

Åååå, lilla voffsing. Tänker på henne och hoppas hon får komma hem frisk och kry till sitt hem där hon är så älskad.

KRAM!!!

Anki sa...

Åh vad tråkigt hoppas att det går bra. Kram

Under förvandling sa...

Jag hoppas på att er hund/familjemedlem snart blir bra!

Tar bloggpaus nu. Ha det så bra!! Tack för att du besökt mig och kommenterat så uppmuntrande!!

Kram Annelie

Tant Brun sa...

åååå jag håller tummarna att allt ska bli bra.
Kram

purplerain sa...

Vad ledsamt, inte roligt när nån man älskar lider. Hoppas hoppas att vovven tillfrisknar snbbt.

Söstra di sa...

Ja jag tänker på er massor. Lilla gumman... tycker så synd om er "minsting" hoppas allt löser sig till det bästa.... vi har ju varit igenom det själva och vet hur jobbigt det kan vara

kramar

annica sa...

Hoppas verkligen att det ordnar sig för din vovve och att hon snart är hemma..Vet hur det känns när ens vän är sjuk.
Grattis till din Award.
Kram Annica