måndag 16 februari 2009

Medmänniska


Idag har det varit en otrolig tung dag på jobbet. En dag när jag varit medmänniska och funderat på vad ska jag säga och hur ska jag säga...för tala om var jag tvungen att göra och det gjorde jag. Sen har jag bara varit där och lyssnat på den som velat och det har varit ganska många. Jag har kramat och tröstat och funnits till hands. Det finns inga direkta regler för hur man ska vara som medmänniska för människor i kris utan man får följa sitt hjärta och sin känsla.

Jag har gått så många kurser i krishantering så jag ska ju kunna det men när man väl hamnar där så glöms mycket av det man lärt sig bort. Det viktigaste är att man bara är där och lyssnar, tröstar och förstår att vi alla bearbetar sorg på olika sätt och att man vågar vara en vanlig medmänniska, tror jag.

Har läst mycket om krishantering eftersom det ingår i mitt arbete och enligt den senaste forskningen så upplever människor att de får större hjälp av att prata med "vanliga" människor än de får av professionell vård, att det blir en naturligare relation. Tror att jag själv skulle tycka det var bättre också att få prata med en vanlig medmänniska. Vad tror ni?
Ikväll tar jag en paus ifrån alla bloggar och tar hand om mig och min familj. Nu ska jag bearbeta och mina tårar ska få komma.
Stor kram

6 kommentarer:

Anonym sa...

Det kan visst vara sant, då vet man iaf att människan lyssar på en pga intresse och inte för att de får betalt:-)

Anonym sa...

Åh det är så sant! Klokt att bara ta en paus och låta tårarna komma! Kramar från en medmänniska som finns ute i cyberspace! kram Anna

Anonym sa...

Åhhh vännen.....sänder varma tankar till dig!! Ta du hand om dig, det är viktigt för jag tror att du kan vara ett oerhört stöd för andra. Fast bara om du tar hand om dig först & främst. Jag tror du har rätt, det enda vi kan göra som medmänniska är att finnas till hands och låna ut våra öron. Av någon anledning har vi fått TVÅ öron och EN mun, jag tolkar det som att vi skall lyssa dubbelt så mycket som vi pratar. Tack för din fina kommentar. Många varma tankar till dig i en svår stund vännen.KRAM

Anonym sa...

Hej vännen ta nu väl hand om dej och låt tårarna komma. jag har tömt flera liter förra veckan och det känns mycket bättre nu.Kram

Anonym sa...

Lisa, så bra skrivet två öron och en mun... så sant så sant.

Messan, jag tror att även om du gör det proffesionellt och gör precis som du har lärt dig så är din egen magkänsla inför situationen och din egen empati och medmänsklighet det allra viktigaste. Om man gör det från hjärtat kan det inte bli fel.

Kram till dig och rensa ut själv

Anonym sa...

Två öron och en mun väldigt bra skrivet.
Spelar nog ingen roll hur mycket utbildning man har i krishantering så vet man inte hur man reagerar när man väl hamnar där. Huvudsaken är att man finns där som vanlig människa och visar empati..

Gråt ut och rensa systemet... Kramar