Jag bara är sån att jag vill inte att alla ska veta allt om mig, kan bli så grymt irriterad på människor som är sååå nyfikna och ska veta allt in i minsta detalj. Jag vill själv välja vem jag vill berätta personliga saker för eller vem jag säger vad till. Är det konstigt? Jag har ju mina vänner och familj både i riktiga livet och i cybervärlden som jag delar glädje och sorg med och jag känner mig nöjd med det.
Idag har jag blivit lite lagom irriterad på den här typen av människor som frågar och frågar och speciellt när jag vet att det inte är av omtanke eller av intresse utan av ren nyfikenhet, till vilken nytta? Det värsta är att de ger sig inte heller om man svarar lite kort på ett snyggt sätt om ni förstår vad jag menar. Det bara fortsätter...
Det är ju mitt val vem jag vill prata med om vissa saker och framförallt att visa respekt för andra människor!
Vad beror det på? Vad tror ni?
6 kommentarer:
Jag är likadan. Respektlösheten hos vissa är lika med noll och de har ingen känsla för tajmning eller sånt heller för den delen. Och kan inte hålla företroende.
Relationer som gör att det inte känns rätt i magen är inte rätt. Dem är det helt rätt att klippa av strängen med för att fler braiga ska få den platsen istället :-)
Var rädd om dig och kraaaaaaaaaaam
Oj det är en så svår fråga. JAg är utåt sett en som pratar om allt, men när det kommer till kärnan så pratar jag runt allt som är svårt. Så jag skulle nog uppskatta om någon som tycker att jag är för pratig att de sade ifrån...men hur det vet jag inte. ATt bara backa är väl ett sätt...men jag har nog inget bra svar... Kram Anna
Hej Maria!
Vi är så lika, det är så repektlöst när folk bara kastar sig bara på en och frågar och frågar och dessutom utan att känna det är inte läge nu.
Håller med dig fullständigt vissa får man klippa med men en del som gör det här kan man man inte klippa med för de kanske som i mitt fall är i en arbetssituation!?
Var rädd om dig med, massor!
Kram
Hej Anna!
Visst är det en svår fråga! Jag är också en väldigt öppen person, är känd för det med dom jag vill prata med och då kan jag berätta för mycket, om man kan det.
Får lära mig att säga ifrån helt enkelt!
Stor kram till dig
Åhh det är superirriterande. Och samtidigt är det tråkigt att behöva dra det så långt att man tvingas bli otrevlig för att personen skall fatta...
Hej Söstra di!
Ja, jag blir så sur och jag tycker inte jag ska behöva säga till på skarpen.
I slutändan blir det väl det man får göra i alla fall!
Skicka en kommentar