Jag känner tro och vill känna tro på framtiden, ibland så sviktar det lite och det är väl egentligen ganska naturligt. När det sviktar så tror jag det beror på min rädsla, min rädsla för hur framtiden kommer utvecklas eller rättare sagt hur min sjukdom ms kommer utvecklas.
Jag är inte så rädd för det fysiska utan mer för det kognitiva, minne, inlärning, språk, problemlösning, uppmärksamhet och koncentration, det är definitivt mer skrämmande för mig.
Det är så mycket jag och sånt som är så viktigt för mig, att vara delaktig i diskussioner och hålla koll på vad som händer här och nu och plugga/studera vill jag göra mera.
Jag känner tro och det är så mycket värt för mig. Jag vet att tanken styr så mycket och i min tanke så kommer allt gå bra, det är guld värt att veta det. Jag är och har alltid varit en kämpe och det kommer jag fortsätta med.
Kram Messan
Tro. Jag vill känna tro.
Jag vill känna morgondagen nalkas här i lugn och ro.
I en vintervärld, finns det någon tro?
Jag vill känna önskan om en tid så ljus som friheten.
Känna tro igen.
Lånat av Marie Fredrikssons låt Tro
6 kommentarer:
åhh vad jag känner igen mig i det du skriver!!! Kroppens funktioner är jag inte så rädd för ... men som du skriver hjärnan och det som kommer därifrån. Hela ens sätt att vara och leva på, arbete, familj bygger på att den biten fungerar. Jag vill också ha möjligheten att fortsätta utvecklas och att kunna utveckla mitt företag. Men jag säger som du man måste ha HOPP!!! Stor kram till dig!
Ja er rädsla måste vara befogad för det är ju en ofrivillig personlighetsförändring som man inte styr över. Viktigt att ni stöttar varandra och kanske ännu mer värdesätter nuet och det ni har runt omkring er och som ni kan uppleva just nu.
Även om man inte har en sjukdom så vet vi ju inte vad som finns bakom nästa krök... viktigt att vi alla tar vara på nuet och gör det bästa av det.
Kram till alla er kämpar ni är beundransvärda!
Åååå, framtiden tycker jag ibland känns så kort och nära och ibland så långt borta. Vissa dagar känns det som om jag upplevt det mesta i livet, andra dagar som jag är som ett nyfött barn som är nyfiken på all och jag blir bara stressad över allt jag inte kommer hinna med.
I mitt liv så har jag varit tvungen att lära mig leva med korta perspektiv och det har nog format det till den jag är. Vissa dagar tar jag bara en timme i taget medan jag ibland kan se och planera i detalj en hel vecka ;-)
Det gäller att komma underfull med hur vi ska hantera nuet och vilken roll tanken på framtiden ska få spela. OCh för att göra det effektivast så spelar fightermentaliteten jätttebra in. En rond i taget och ibland blir man knockad...
Kraaaaaaaaaaaaaam vännen min.
Hej Ayla!
Skönt att höra att det finns fler som känner som jag. Hjärnan är ju viktigaste av allt. Jag vill också fortsätta att utvecklas och är så sugen på att byta jobb.
Fightern i mig kommer aldrig att ge upp och jag hoppas din säger likadant.
Önskar dig ett varmt lycka till med din utveckling av ditt företag! Det kommer gå bra.
Stor kram till dig med
Hej Söstra di!
Rädslan kommer nog alltid att finnas där och den i sig gör att man utvecklas som människa på ett sätt som jag kanske inte skulle gjort annars. Sista året känns det som min utveckling som människa har gått som en raket pga allt som hänt, positivt!
Att vara här och nu och njuta är så otroligt viktigt och som sagt vad framtiden för med sig återstår att se :-)
Kram till dig
Hej Maria!
Just nu försöker jag inte fundera på framtiden speciellt mycket utan försöker ta en dag i taget och njuta här och nu.Vi kan inte gå omkring och oroa oss för något vi inte vet något om även om rädslan finns där ibland. Det är precis som du säger, att lära sig hur vi ska förhålla oss till nuet.Det är inte alla gånger lätt :-)
Jag väljer din strategi, en rond i taget får det bli. Det är i alla fall positivt vad vi människor utvecklas/formas av olika händelser i vårt liv, vi är väldigt anpassningsbara.
Tack för dina kloka ord!
Kraaaaaaaam til dig med
Skicka en kommentar