Ms och familj och nära och kära

När jag fick ms så var jag ganska oberoende av andra och kände mig rätt cool och nöjd med livet. Jag hade mina vänner och min familj som jag älskade och jag visste att de fanns där och dom finns där nu med, de flesta. Den stora skillnaden är att jag från att vara coola messan behöver dom så otroligt mycket mer, att dom är här hos mig och lyssnar på allt skit jag har att säja om sjukdomen ms, stöttar mig, att de förstår hur jä... dåligt jag mår ibland, när jag är så trött så jag orkar inget, när jag går på bomull och folk som ser mig säger: jävla fyllo, när jag inte har nån känsel och inte märker det, när jag mår skit av min medicin och när jag är är nere det händer då och då.

Jag vet att dom finns här idag dom flesta i alla fall en del kanske inte, dom orkade inte med att jag blev sjuk...sorgligt...

Som sagt de flesta är kvar och ni som vet att ni är kvar stort tack till er!!

Jag kommer behöva en hel del energi av er, jag kommer också ge er energi på mitt sätt :-)

Jag älskar min man och mina barn så otroligt mycket för de finns här och de har alltid funits här och de har varit med om alldeles för mycket redan innan den här resan började. Jag är så tacksam att ni finns med mig än i min resa. Tänk vilken resa vi ska göra...

Jag ällskar er alla!