Funderingar om livet

Mina promenadbilder...

När jag är ute och går mina promenader så gör jag oftast ett val innan jag går hemifrån. Kanske ni tycker att det låter konstigt men jag gör det medvetet just för att jag gör ett aktivt beslut i mitt liv av vad jag behöver just då. Ibland bestämmer jag mig och så blir det inte alls så...men det gör inget:).

Valet brukar vara, att gå här och nu, mindfullnessa på maxnivå eller mitt andra val är att fundera eller lösa saker. När jag går här och nu brukar jag tänka att allt stannar hemma det är bara jag som är ute går och inget annat. När jag har funderingar eller ska lösa något så är det jag och den saken som är ute och går.

Ni vet ju redan som jag att det bästa sättet att lösa problem eller att få tid för reflektion eller att just bara få vara då är promenader med sig själv det allra bästa som finns.

På sistone har jag valt mina promenader som reflektionstid och den största anledningen till att jag gjort det är att Mitt liv är här och nu! Jag har sjukdomen MS som jag alltid får leva med.  Jag vill göra det bästa av just mitt liv med de förutsättningar jag har. Jag vill satsa på mig själv och det gör jag just nu på mitt egna lilla sätt. Jag tar hand om mina nära och kära och mina närmsta vänner. Jag har tagit upp kontakten med gamla vänner och jag har knytit många nya kontakter som jag är jätteglad för. En kommer snart på besök till mig:). En annan träffar jag imorrn. Jag håller mig undan "energitjuvar" de som inte ger mig något. Jag har sökt nytt arbete och fått det.

Jag litar på mig själv och känner mig stark. Jag sörjer min älskade hund på bara mitt sätt. Mina funderingar har fått mig att inse att min hund betydde så otroligt mycket mer, så nu har jag beställt en ny liten valp. Det är bara mitt val. Det har fått mig att inse att jag sörjer min älskade hund mer än min egen pappa när han dog... Kanske ni tror att jag är tokig och det kanske jag är men jag tror inte det...det beror nog mer på vår dåliga relation.

Funderingar om bromsmedicin har jag promenerat med också. Jag har redan fått ett kvitto på att jag tål inga bromsar. Vill inte göra dom där allergiska reaktionerna igen. Men när det gäller bromsmedicin har jag inte hittat hem än. Tysabri eller Gilenya.  Frågan är ta en eller avstå.

Det jag just nu gör är att vara snäll mot mig själv och lyssna på mig själv. Vara sann mot mig själv. Jag är snäll mot alla jag älskar...det är många:)!

Jag brukar tänka så här, "Livet är som en färskost så det gäller allså att köra fullt ut innan bäst före datumet." .
...och göra det som man själv vill!

Kramar messan