Jag får mycket mail från många om sjukdomen MS. Jag läser alla mail och jag svarar er alla fast det kan ta lite tid men svar får ni alla. Jag lovar! Det hoppas jag ni vet och känner redan. Jag tackar er samtidgt för alla svar jag fått. Stort tack! Det värmer och berikar mitt liv så mycket att få höra era livsberättelser. När jag läser mina mejl så förundras jag över hur mycket styrka det finns, så otroligt mycket samtidigt som det rädda finns över att ha kronisk sjukdom, en sjukdom som alltid finns där. Jag svarar ifrån mitt hjärta och den kunskap jag har.
Att få beskedet att man har MS det är ett tufft besked och det är en stor förändring för en själv och för de närmaste. Samtidigt som de kanske förstår dig bättre när de får vetskap.
När jag började blogga så skrev jag mycket om min sjukdom MS, idag gör jag det inte lika mycket. Ganska sällan. Det är så att den bor hos mig...fast den får ta lite plats i mitt liv. Mitt eget val. Den finns där, min sjukdom MS. Varje dag. Preicis som den gör hos många er.
Kanske det är så att jag bloggar på för att jag vill bevisa att det går att leva ett bra normalt liv med MS. För det gör jag i berg och dalbanan. I mitt liv är MS fortfarande världens skummaste sjukdom...jag lever här och nu och njuter av livet. En del säger är att jag är lite lost...men vet ni jag bryr mig inte. This is my life! Med min sjukdom MS. This is my life!
Kram till er alla! Vi ses snart!
16 kommentarer:
Så bra och klokt att du försöker leva så normalt som möjligt, trots din kroniska sjukdom. Kan tänka mig att vore lätt att bli bitter och känna sig som ett offer.
Kram
:)
Jag försöker också leva mer i nuet, och så normalt jag kan även om jag är sjukskriven och så.. Och bry sig mindre om vad andra tycker och sånt. :)
Kram
Det är svårt...även om man skrattar bort det för omgivningen.
Du är FIN...har jag sagt det förut? ;)
Du är så klok:) stor kram till dig
Åh vad jag tycker om att läsa det du skriver! Jag förstår hur du menar och jag försöker tänka så jag med - att depressionen och ångesten är något jag har, det är inte den jag är.
Kramar om!!
Jag har ju inte MS utan EDS men det är ju en kronisk sjukdom iallafall. Jag kände igen mig i det du skriver. Att man liksom har sin sjukdom i en ryggsäck och lära sig att gilla läget helt enkelt. Beundrar dig, kramar från mig!
Hejsan hjärtat!
Du gör det så bra. Visar att vi lever vidare trots en diagnos som förändrar hela vår framtid.
Hoppas att du fått en lugn helg! Nu är det snart måndag... ;)
Kram Anna
Jag älskar din inställning!! Du vägrar låta sjukdomen ta över. Du är en bra inspiration för andra MS sjuka, inte undra på att du får mycket mejl.
Kramisar
det var superbra skrivet
kram o ha en bra dag
Visst är det så... Du är i alla fall fantastiskt bra på det tycker jag! Du är alltid så klok!! Soligt och fint även idag, nu har vi ingen snö kvar på altan i alla fall, HÄRLIGT! Kramiz m
Du har en underbar inställning till livet! Massa kramar
Tack för besöket! Nu har jag lagt in lie nya bilder också :)
Det finns nackdelar med att leva för mycket i nuet när man har ms men det ska jag inte gå in på här.. det får vi prata om den dagen vi ses! :)
kram
Ja man kan inte låta den ta överhanden, man är ju inte en sjukdom, utan en människa med behov och känslor! men med lite defekter ;-)
Ha en bra söndag!
du är så himla bra och att du orkar med så mycket du gör beundrar jag dej för,
Bra inlägg,
Kram
många stora kramar till dig, om du bara viste vad din hjälp & ditt stöd har betytt mycket för mig.
Har varit iväg idag hos neurlogen och väntar nu på Mr röntgen, äntligen händer det något
Du skriver så klokt. Att leva med en kronisk sjukdom är både tungt och svårt. jag har ju haft min sedan jag var sex år så jag kommer knappt ihåg hur det var utan den. Men det gäller att inte låta den styra livet, att man ska kunna ta vara på allt vackert och roligt som finns runt omkring ändå. Sedan, jag antar MS är oberäknerlig, precis som min reumatiska sjukdom. Det är det värsta tycker jag. Att den hoppar fram och tillbaka och att man aldrig kan veta hur det ska se ut, det bara slår om. Men det får man också koppla bort på något sätt. då är att vara blind nästan bättre om jag nu får uttrycka mig så, för det är en statisk situation, det kan inte bli värre. Haha
Jag kommer ihåg att under de fyra år,
mellan jag var åtta och tolv år, då min syn hoppade fram och tillbaka, operation på operation, då önskade jag mig att bli blind för då kunde det inte hända mer. Hua, vilken lång mening... Haha
Hoppas du haft en fin tisdag. Varmaste kramarna från Ulrika och sov gott inatt.
Skicka en kommentar