Det går upp och ner och upp och ner

Det är så sant så, i alla fall i mitt liv. Nu har det varit upp ett tag men när min trötthet (MS-fattigue) kommer då går det ner...och det händer konstiga saker med min kropp och då blir jag rädd. Vad händer egentligen i min hjärna? Kommer symtomet att stanna kvar? Tröttheten kommer så fort, jag hinner inte med och är inte beredd.

Igår blev jag rädd, jätterädd. Jag satt vid datorn på mitt jobb och helt plötsligt började allt snurra så snabbt, snabbare än någonsin, mitt vänstra ben blev en blytyngd som ett sänke och jag försökte röra foten men det gick inte. Ställde mig upp men mitt vänstra ben fick jag inte med mig utan fick släpa det, det var som en död kroppsdel som jag inte kunde styra över hur gärna jag än ville. Stängde dörren in till mitt kontor och satte mig igen, kände tårarna komma och dom fick komma.

Försökte igen att gå och nu var benet lite lättare men inte som det skulle utan jag fick dra det efter mig, det var som om det inte var mitt ben. Satt länge och bara väntade och väntade och till slut kunde jag gå ut och gå nästan som vanligt, fast med en mycket konstig känsla.

Det spökar i benet fortfarande för idag fick jag likadant att jag inte kunde röra foten och en fruktansvärd smärta. Smärtan i foten är kvar och ibland snubblar jag fast det inte finns något att snubbla på.

Jag vet att jag tidigare fått konstiga symtom när jag blir trött och jag vet att dom brukar gå över när jag vilar. Så nu ska jag vila...