Fredag och beröm..

eller TGF...Thank god i´ts friday. Alltid så välkommen. Den här helgen blir en speciellt trevlig helg...efterom stora dottern kommer hem och hälsar på. Hela familjen samlad. Alltid lika kul och trevligt.

Jag har fått beröm idag och tänk så glad och stolt man blir. Ger ni beröm till människor?
Många gånger så fokuseras det så mycket på det dåliga vi har gjort...istället för att fokusera och ge beröm för det bra en annan människa gjort. Det är ju så att alla behöver höra att det de gjort är bra och då växer vi så otroligt mycket som människor.

Vi klarar så mycket mer då...när vi har vi vet att vi gjort något bra och vår självkänsla växer sig så stark. Ge beröm till andra så får ni se...hur en en annan människa växer. Det behövs så lite... så slösa med det i massor.

Blåvitt

Den här serien från Rörstrand gillar jag så mycket. Speciellt i en sommarstuga... Dom är så goda att dricka morronkaffet i och har man dessutom havet vid sidan av...då är det en drömsituation.

Dessutom så står dom så fint i vita hyllan. Vad gillar ni för porslin? Har ni några favvissar?

Nu är ju det här inte en inredningsblogg men...ni får stå ut med lite sånt också:).

Just nu har jag många fjärilar i min mage...det är så mycket som händer mig just nu och allt är så positivt. Det gäller att hålla sig lite "cool" och hänga med och ta det lite lagom. Lagom är ju bäst för just mig och min ms.

Höstblommor

Höstblommor är också vackra på sitt lilla sätt...lite naggade i kanten så där.

Har ni också lite halvtrötta blommor hemma i er trädgård?

På tal om halvtrött...så är jag heltrött idag...ni vet lite luften gått ur en känslan. Så ikväll blir det en lugn kväll. Gissa vart jag ligger nu? I sängen förstås med vovven bredvid mig...mysigt. En liten kvällspromenad ska vi hinna med innan jag kryper ner mellan lakanen.
Längtar redan tills jag får krypa ner...bäddade rent igår. När det är renbäddat så blir det så där extra mysigt att gå och lägga sig, eller hur?

En award

Jag har fått en award av min bloggvän Cece. En av mina finaste bloggvänner, en vän som är en kämpe. Hennes ord till mig var... dom värmer hennes ord.

Jag väljer att ge den till messan.
För hennes varma hjärta lyser igenom det hon skriver.
För hennes underbara bilder som förmedlar liv.
För hennes behagliga layout som skänker ro när man tittar in.
För att hon hittar guldkornen genom både ord och bild.

Nu är det jag som ska skicka den vidare... Så glad och tacksam man blir över hennes ord det går liksom inte att beskriva. Tack underbara du!

Jag skickar den vidare till..

Anna just för att hon är min Anna...hon finns där när jag som bäst behöver henne och jag finns där för henne alla dygnets 24 timmar...och vi har ju MS ihop med...som en liten parentes. Vi har girlpower ihop. Vi är ett team.

Madeleine för att hon delar mitt inredningsintresse och jag blir så peppad av henne...och sen har vi en speciell kontakt, en kontakt som är så där unik...vi pratar andlighet och allt mellan himmel och jord. Vi passar ihop.

Önskar er alla en trevlig helg!! Kramar till er alla.

Parkeringsböter

Det var precis det jag fick idag. Liksom mitt fel...så jag får så snällt betala mina 400 kronor. Lite roligare hade jag kunnat haft för pengarna...nu är det bara att betala och le...det var ju mitt fel...finns ju dom så råkar ut för värre saker.

Minnen från Thailand

Tänk här var vi nyss känns det som och vi trivdes som fiskar i havet. Sol och bad och så mycket mer.

Här låg vi och latade oss.

Här tog jag mig en dusch efter alla salta bad.

Här åt vi en vi en god lunch mitt i solandet och badandet. Så gott det var.

Vi trivdes så bra och visst längtar jag tillbaka igen.

Dom här ljuva parasollen skyddade mot solen om man ville ha skugga.

Här firade vi julaftonen och det nya året, 2010. Visst är det så att resorna man gör är ljuva minnen som man minns länge länge...speciellt drömresorna, dom där speciella, dom där må bra resorna. I år blir det nog firande på kallare breddgrader...det blir nog fjällen.

Hur många fruar finns det...

...att göra TV program om..det kan man ju undra.

Det är Skånefruar.... och det är hemmafruarna i New York och snart kommer Svenska Hollywood fruar tillbaka igen.

Jag tycker det är dags för ett program om riktiga kvinnor och fruar som arbetar eller tar hand om sina egna barn, som storhandlar och städar samtidigt som de pratar i telefonen. Det vore väl nåt eller vad tycker ni?
The Real Housewifes...

Gummistövelväderdag

Idag ni mina vänner vakande jag till en riktigt grå dag, en regnig dag. En gummistövelväderdag.

Sagt och gjort på med gummistövlarna och masa mig iväg till jobbet. En sån här grå dag har man bara lust att göra något annat...kanske krypa ner i sängen igen och läsa en god bok med en stor godispåse som sällskap...eller kanske se romantisk film eller kanske baka en god kaka...fast det funkar ju inte. Inte idag i allafall.

Det bästa med gummistövlar är att man inte behöver sick sacka mellan vattenpölarna...det är ganska befriande att plumsa rakt ner i dom istället.

Har ni gummistövlar på er en sån här dag eller...sick sackar ni?

Höstdoft

Nu är hösten här. Jag älskar hösten för de vackra skiftningar som blir i naturen. Alla färger som nästan ser ut som en tavla, en levande duk. En tavla som skiftar utseende och färg beroende på väder och vind.

Jag älskar den klara höga luften som gör att det känns så mycket lättare att andas, himmelens mörka djupa blåa färg och dofterna som slår emot mig när det doftar höst. Dofterna efter ett höstregn.

Jag tycker så mycket om att få rosiga kinder när jag är ute och promenerar. När jag kommer hem efter min promenad i min höstskog så är det så rogivande att tända alla mina ljus och krypa upp i min favvissoffhörna och njuta av en god bok eller en bra film.

Jag älskar Sverige just för att vi har våra vackra årstider. Mina olika årstidsminnen samlar jag i mitt hjärta. Nu säger jag varmt välkommen till hösten.

Gillar ni hösten?

"Lyckan finns inom oss

även när den

kommer utifrån."

Till er

Den här rosbuketten är till er...för att ni är så gulliga. Hoppas den sprider den känslan som jag vill hos er.

Jag tog kortet när vi var i Thailand och firade jul och nyår. Det var ett stort hjärta som var en dekoration till ett thailändskt bröllop. Hjärtat var jättestort och det måste varit hundratalsrosor. Gillar ni rosor?

Nu väntar en bra film och mys i soffan...i min favvishörna förstås. Hoppas ni alla får en skön och avkopplande kväll!

Svar på mina mail om sjukdomen MS

Jag får så många mail om sjukdomen MS så nu svarar jag här på några. Hoppas ni tycker det är OK...annars får ni hojta till. Jag skriver bara mitt svar. Ni som ställt frågan vet ju , eller hur...?
Jag tackar er för de livshistorier jag får ta del av och jag svarar er personligen på er mail precis som jag brukar. Kramis till er!

Nej, jag tar ingen bromsmedicin och har aldrig gjort. Jag har testat flera olika mediciner men jag fick allergiska reaktioner och höll nästan på att dö. Av min egna medicin...inget gott minne för mig och min familj... Väntar och är pigg på att se vad vi får i framtiden, tabletten.

Nej, jag är som jag är och har valt den ljusa sidan av leva livet. Min sjukdom MS finns där varje dag och det är inte så att jag blundar för den men den får vara en liten del av mig. Mitt liv här och nu är det viktigaste. Så klart så finns den där varje dag...den påminner om jag är sjuk och att jag inte är som alla andra. Jag har inte samma förutsättningar...men jag kämpar på.

Var jag hittar min kraft...jag hittar den i mig själv. Jag tror att man måste hitta kraften i sig själv...det är vi själva som väljer hur vi vill leva och det är vi som formar vårt liv. Valet är vårt eget...välja den ljusa sidan eller den mörka. Jag skulle kunna ta den mörka om jag ville...jag har alla chanser...men aldrig...det finns inte på min karta...den ljusa sidan är så mycket trevligare och jag mår så mycket bättre.

Barn som får sjukdomen MS. Det gör ont i hjärtat när jag får såna mail...Min empati växer sig så stor. Ärligt talat så vet jag inte hur jag skulle hantera att ett av mina barn fick sjukdomen MS. Jag tänker att forskningen gör stormsteg och att det finns pengar i just det här området...kanske det är en tröst, om än en bara så liten...för det här är svårt och tungt...även för mig...ni får egna svar på er mail.

Bilkörande, hi hi, jag kör bil precis som alla andra tokar:).

Tröttheten...ja, jag känner av den varje dag men jag biter ihop. Det är kanske inte veckans bästa tips...jag vet...men det har varit mitt val här och nu. Jag lever med det varje dag och en del dagar går det bra och andra inte. Jag tror att trivs man bra i sitt liv så kämpar på mer...jag tror att en del av er kallar mig dum! Det gör jag med så ni får en full pott med poäng!!! Vilken idiot åker till jobbet med synförändringar och yrsel och huvudvärk...

Jag tar resten av mailen imorrn.
Tack för alla mail till er som har sjukdomen MS. Att leva med det är en bragd i sig. Det gör vi så bra, eller hur?
Vi ses imorrn och jag önskar er alla en god natts sömn.

En goding

Här kommer en gammal goding...en favorit i repris...bara för att jag gillar den så mycket och för att den är så sann. Visst är det så?

Snart kommer det mera...

Happy fixarsöndag med spöken

Idag här det varit en fixarsöndag. Har pysslat med lite allt möjligt. Stora dottern som är hemma och hälsar på har hjälpt mig att städa lådorna i köket...så nu är de rena...kliniskt rena och allt gammal är kastat. Lite tvättande hann vi med också...sofföverdragen ligger här och väntar på att bli strykna...tar det en annan dag.

En tur till ett par affärer blev det också. Fick med mig ett par fina Lexington handdukar också. Dom kommer bli som en dröm och pryda sin plats i vårt badrum.

Vet ni...mysteriet här hemma fortsätter. Tavlorna är fortfarande sneda...och nu till nästa sak. I fredags gjorde jag iordning ett kuvert till min dotter, kuvertet innehöll ett brev till min älskade dotter och det låg även en slant i det. Nu är det puts väck!!??? Jag vet att jag la det i min byrålåda men nu finns det inte. Nu måste jag erkänna att jag inte hänger med riktigt...
Vad tror ni? Börjar kännas lite olustigt...

Dressed for sucess

Precis så känns det just nu. Allt går i mina drömmars väg...en otrolig känsla som jag vill behålla länge. Jag vet ju..precis som i Alfons böckerna, man måste ha tråkigt för att uppskatta det roliga i livet...sen behålla den goda smaken och suga på tabletten och finna den känslan även när det är som tuffast.

Just nu upplever jag allt som är min dröm och...lite till. Plötsligt händer det... Det blir som ketchupeffekten...ett tag finns inget och sen kommer allt på en gång och det är då det gäller att hänga på nästan som once in a life time. Jag lovar er den här gången chansar jag och är med. Det är ju här och nu vi lever, eller hur?

What a day och spöken

Idag har det varit en alldeles crazy dag. Allt har gått i trehundratio och lite till, det har varit en underbar dag på alla sätt och vis. En minnesvärd dag på många olika sätt.

Vet ni...idag tror jag någon eller något spökat eller busat med mig. När jag kom hem hängde tavlorna så snett, som någon gjort det medvetet. Jag rättade till dom och sen gick jag, maken och dottern ut på restaurang för att äta en middag. När vi kom hem igen så hängde tavlorna snett igen, den här gången väldigt snett. Rättade till dom igen och gick sen in i duschen och när jag kom tillbaka igen så...hängde de snett igen. Nu har jag struntat i att hänga dom rakt...vill dom hänga snett så är det ok för mig. Det får vara så där charmigt...eller nåt:).

Undrar just nu vad dom vill tala om för mig... och förstås vem det är... Vad tror ni?

Så glad

Idag är det en sån där bra dag, en glad dag. En livet leker dag. Det enda pyttelilla molnet på himmelen är att jag känner mig klippt slut. Snart får det bli sängen för mig. Jag kommer somna lycklig och glad...på direkten. Jag måste lära mig att göra lagom mycket speciellt såna här bra dagar när det känns som man har hur mycket energi som helst och allt går ju så himla lätt när man är glad också.

Önskar er alla en god natt! Imorgon vaknar vi helt utvilade och fräscha som nyponrosor...vad sägs om det?

Life is too short

Just dom här orden tänker jag på varje dag...varje minut...varje sekund. Varje chans man får i livet, är just en chans, en chans man måste ta och se vad den leder till.

Saker och ting sker inte bara. Det är liksom inte en slump att vi är med om händelser i vårat liv. Det är ödet. Ödet kan ta oss med på en del tuffa prövningar i livet...och det är ju precis det som är mennigen. När man är mitt i allt så förstår man inte alls varför just det här hände nu...men oftast när distansen kommer...då förstår man precis varför.

En ny dag med världens sötaste hund

Idag är ny dag...en ny dag med nya möjligheter. En dag som ska tillbringas i skogen med världens sötaste hund. I morse hörde jag någon som kröp närmare mig i sängen och gissa vem det var...det var vovven som ville ha lite värme. Mysigt!

Nu åker vi till skogs! Vad gör ni?

One night stand

Tro nu inte att jag varit ute och syndat... ganska många erbjudanden har funnits och alla har det tackats nej till, så klart!

Nu ska här i alla fall pratas om viner. Visst är det så att vissa viner lockar och pockar...man vill ha en one night stand med dom. Dom är nya och goda och spänningen finns där...men mer blir det inte liksom.

Helt plötsligt så dyker den upp som man vill leva resten av sitt liv med, den man vill gifta sig med och leva med forever. Man känner att vi passar ihop och att vi kan förgylla och berika varandras liv. Vi älskar varandra tills döden skiljer oss åt...

Me Lucky...

...så klart...så klart. Det är ju fredag mina vänner. Ikväll blir det god mat och kanske ett litet stänk champagne. Den här veckan har gått i ett rasande tempo. Saker och ting börjar sätta sig på plats igen...och det är så skönt.

Vi har haft så vackert väder också, ni vet den där klara höstluften och himmelen som är så där riktigt djupblå. Det är fint det, tycker jag. Jag som gillar höstens alla färger. Den här veckan har jag märkt så mycket kallare det blivit på morgonen också...fast det gillar för nu äntligen kan jag få använda min nya Odd Molly jacka. Den är såå snygg och imorgonen får det nog bli den efterlängtade premiären.

Ha nu en fantastisk kväll allihopa!
Kram messan

I´m in love och en ursäkt

Ikvälll har jag strosat runt i mitt drömhus...på en visning. Jag ville inte gå därifrån alls...inte maken heller. Det är liksom bara att flytta in här och nu.
Vi var nog den sista som gick därifrån. Mäklaren tänkte nog när ska de här människorna gå... Nu var det så att vi känner mäklaren...så hon förstår nog.

Nu får vi drömma vidare maken och jag. Kanske...

Jag är som jag är, som den känslomänniska jag är...ibland försvinner jag bort lite... och jag har varit alldeles urusel på att svara på era så uppmuntrande och stöttande kommenterar och mail. Så, jag ber om ursäkt till er alla och snart är jag hos er igen. Stort tack, ni betyder så mycket för mig! Jag hoppas att ni känner det och lite till...för ni är beundransvärda och betydelsefulla för mig, precis som min älskade familj.

Om någon undrar hur mår jag...så är jag så lycklig och samtidigt så olycklig.
Kram till er alla som vill ha en ha en kram